Nämnden för fostran och utbildning
Protokoll 30.01.2023/Paragraf 5

Bildningsnämnden 20.09.2022 § 36 

Beredare  Utbildningschef Katriina Sulonen, tfn 050 375 3592

  fornamn.efternamn@pargas.fi

 En nöjdhetsenkät om skolmaten genomfördes vecka 18 (2-6.5.2022). Svarsinstruktioner för enkäten skickades till skolorna 25.4.2022 per e-post. 928 elever svarade på enkäten, vilket innebär att svarsprocenten var nästan 60. 587 svenskspråkiga och 341 finskspråkiga elever svarade. Det är även möjligt att skilja mellan de olika skolornas samt de olika årskursernas andelar av det totala antalet svar. Svaren på enkäten har signifikans och de är inte bara riktgivande, utan tillförlitliga (reliabilitet). Detta till skillnad från enkäten på hösten 2021 som endast ca 30 % av eleverna svarade på.

 Generellt kan det konstateras att de svensk- och finskspråkiga elevernas svar är mycket liknande och även att eleverna förhåller sig mer kritiska till skolmaten ju äldre de är. Detta är en allmän trend när eleverna tillfrågas om sin syn på skolgången överlag, och skolmaten är inget undantag.

 Elevernas svar har eventuellt påverkats av att enkäten genomfördes direkt efter elevernas önskematsvecka.

 Frågorna/påståendena på våren 2022 var exakt samma som i enkäten på hösten 2021. En fråga lades till i slutet av enkäten: Hur många gånger i veckan äter jag skollunch? Svaren sammanfattas i texten nedan.

 Matens utseende

 Eleverna förhåller sig neutrala till matens utseende. Ca 30-40 % av eleverna anser att matens utseende varken är bra eller dåligt. Knappt 10 % anser att matens utseende är utmärkt och knappt 10 % anser att maten ser obehaglig ut.

 Matens doft

 Svaren motsvarar till stor del svaren på frågan om matens utseende. För att sammanfatta kan det konstateras att ca 40 % av de som svarade anser att matens doft är antingen god eller lockande.

 Matens konsistens

 Skolmatsgruppen har diskuterat denna fråga och konstaterar att det har varit svårt för eleverna att svara på frågan om matens konsistens och att de inte alltid vetat hurdan den aktuella rätten borde vara till sin konsistens. Denna fråga tas bort i följande enkät. Svaren avviker också från svaren på de övriga frågorna, eftersom ungefär en tredjedel av eleverna anser att matens konsistens är antingen lite dålig eller obehaglig.

 Matens kryddighet

 Denna fråga behöver specificeras i följande enkät. Menas det med kryddighet att maten är för starkt kryddad eller tvärtom? En tredjedel av de som svarat förhåller sig neutral genom att svara varken bra eller dålig.

Matens smak

 32 % av eleverna i de svenskspråkiga skolorna anser att skolmaten antingen smakar gott eller utmärkt och av de finskspråkiga eleverna anser nästan hälften, 48 %, att skolmaten smakar gott eller utmärkt. Ca 10 % av de som svarade tyckte inte om matens smak.

 Munkänsla på maten

 Matens konsistens och dess munkänsla kan blandas ihop i svaren och de båda har betydelse när skolmaten bedöms som helhet. Skolmatsgruppen konstaterade att elevernas åsikter om munkänslan på maten motsvarar verkligheten bättre än frågan om matens konsistens. Elevernas linje i svaren är likadan som i de övriga frågorna: 30-35 % av de som svarade anser att maten känns bra i munnen. 10 % av de som svarade anser att maten känns obehaglig i munnen.

 Matens färg

 Skolmaten borde vara lockande till sin färg och till exempel tillbehören borde vara av annan färg än huvudrätten. Trenden i svaren ändrar inte när det gäller denna fråga heller. Eleverna anser att maten är färggrann eller i viss mån färggrann (40 %) och bara ca 5 % anser att skolmaten totalt saknar färg.

 Matens temperatur

 Enligt eleverna är skolmatens temperatur antingen utmärkt, lämplig eller bra, rätt varm. Bara ca 5 % anser att maten är kall.

 De ovannämnda frågorna hänför sig till skolmaten. Eleverna tillfrågades också om deras åsikter om kökspersonalen och stämningen i matsalen, vilket hänför sig till skolmåltiden som helhet.

 Enligt svaren är kökspersonalen alltid glad och vänlig (ca 40 %) eller ofta glad och vänlig (drygt 30 %). I svaren anses stämningen i matsalen vara sådan att det alltid (ca 20 %) eller ofta (ca 40 %) är trevligt att gå och äta. Tio procent av eleverna svarar att det bara sällan är trevligt att gå och äta.

 I slutet av enkäten ombads eleverna att svara på hur många gånger i veckan de äter skollunch. Enligt svaren äter 73 % av de svenskspråkiga eleverna och 80 % av de finskspråkiga eleverna skollunch varje dag. Några procent av de som svarade äter aldrig skollunch och ca 10 % av eleverna äter skollunch 1-2 gånger i veckan. Skolmatsgruppen konstaterade att denna fråga i nästa enkät bör tas bort från enkäten till elever i årskurs 1-6, eftersom de alla äter under lärarens ledning (övervakad lunch). I följande enkät ska eleverna också ombes att specificera varför de inte äter skollunch.

Bilaga                                     Nöjdhetsenkät om Pargas skolmat 2022 

Föredragande                           Utbildningschef Ulrika Lundberg, tfn 050 375 3593

                                              fornamn.efternamn@pargas.fi 

Beslutsförslag Bildningsnämnden tar del av resultaten från nöjdhetsenkäten.

Beslut Ledamot Erika Silventoinen föreslog remiss av ärendet för att kunna ta del av skolvisa resultat. Bildningsnämnden godkände enhälligt att ärendet remitteras.

Delgivning Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion, bildningsnämndens finskspråkiga sektion, skolorna

 __________________

Bildningsnämnden 14.12.2022 § 62 

Beredare Utbildningschef Katriina Sulonen, tfn 050 375 3592

 fornamn.efternamn@pargas.fi

 Resultaten från nöjdhetsenkäten om skolmaten som genomfördes våren 2022 presenterades på nämndens möte i september.

 Stadens IT-pedagog har bearbetat resultaten från nöjdhetsenkäten så att skolvisa resultat uppdelade enligt fråga kan granskas i det kompletterande materialet till denna paragraf.  De skolvisa resultaten kan också skickas till representanterna för skolornas matråd om så önskas.

 En till nöjdhetsenkät om skolmaten som gäller år 2022 har genomförts vecka 47 (21-27.11.2022), men resultaten är inte ännu tillgängliga. Målet är att genomföra en nöjdhetsenkät en gång per läsår i slutet av hösten.

Kompletterande material Nöjdhetsenkäten om skolmaten  

Föredragande Utbildningschef Ulrika Lundberg, tfn 050 375 3593

 fornamn.efternamn@pargas.fi 

Beslutsförslag Bildningsnämnden tar del av de skolvisa resultaten från nöjdhetsenkäten om skolmaten våren 2022 som finns som kompletterande material.

Beslut Bildningsnämnden beslöt enhälligt remittera ärendet på grund av tekniska problem med det kompletterande materialet i mötesportalen.

Delgivning Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion, bildningsnämndens finskspråkiga sektion, stadsstyrelsens sektion för tekniska stödtjänster, skolorna

 __________________

Nämnden för fostran och utbildning 30.01.2023 § 5  

1313/00.01.03/2021  

Beredare Utbildningschef Katriina Sulonen, tfn 050 375 3592

 fornamn.efternamn@pargas.fi

 En nöjdhetsenkät om skolmaten genomfördes för andra gången år 2022 under vecka 47, i november. Enkäten som genomförts i maj 2022 bearbetades så att svaren från eleverna i åk 1-6 separerades från övriga svar. Detta gjordes, eftersom eleverna i åk 1-6 äter skollunch under ledning av en lärare (övervakad lunch). I enkäten som genomfördes i november ombads eleverna att berätta orsakerna till att de inte äter skollunch.

 Resultat från enkäten i november 2022

 890 svar inkom, varav 557 var från svenskspråkiga elever och 330 från finskspråkiga elever. Även gymnasiestuderande svarade på enkäten. Det inkom en aning färre svar än i maj 2022. Stora skillnader i svarsprocenten mellan de olika klasserna kan inte skönjas. De varierade mellan 9,7 och 17,7 %.

1. Åk 1-6 samt Nagu och Korpo

 Matens utseende

 De svarande anser antingen att matens utseende är bra eller förhåller sig neutrala till det. Knappt 10 % av de svarande ansåg att matens utseende var dåligt/obehagligt. Knappt 10 % av de svarande ansåg att matens utseende var utmärkt/lockande.

 Matens doft

 De svarande ansåg i huvudsak att matens doft var god. Drygt 10 % av de svarande ansåg att maten doftar utmärkt. Drygt 10 % av de svarande förhöll sig kritiska till matens doft.

 Matens konsistens

 De svarande förhöll sig kritiska till matens konsistens. En tredjedel av de svarande ansåg att matens konsistens var antingen dålig eller obehaglig.

 Matens kryddighet

 De svarande var nöjda med matens kryddighet. Tre fjärdedelar av de svarande ansåg att matens kryddighet var lämplig.

 Matens smak

 De svarande var måttligt nöjda med matens smak. 15 % av de svarande ansåg att smaken var utmärkt och ca 30 % att smaken var god. Ca 10 % av de svarande var missnöjda med matens smak.

 Matens färg

 Största delen av de svarande ansåg att matens färg var lockande. Endast under 10 % av de svarande ansåg att matens färg inte lockar till att äta och att maten är färglös.

 Matens temperatur

 På basis av svaren serveras maten i rätt temperatur. Drygt en fjärdedel av de svarande ansåg att maten serveras i precis rätt temperatur och drygt en tredjedel att maten serveras i en bra temperatur.

 Kökspersonalen

 De svarande konstaterade att kökspersonalen i regel alltid eller ofta är vänlig och glad. Detta ansåg över tre fjärdedelar av de svarande, över 40 % ansåg att personalen alltid är glad och vänlig.

 Stämningen under skolmaten

 De svarande ansåg att stämningen under skollunchen var antingen utmärkt eller bra. Det är trevligt att gå och äta alltid eller åtminstone ofta. Det förekommer inte just någon dålig stämning under skollunchen.

2. Åk 7-9, gymnasierna

Matens utseende

De gymnasiestuderande och eleverna i åk 7-9 förhöll sig kritiska till matens utseende. Nästan hälften av de svarande ansåg att maten inte ser lockande ut och att maten ser till och med lite dålig eller obehaglig ut.

Matens doft

De svarande förhöll sig neutrala till matens doft. Över 40 % av de svarande ansåg att maten inte doftar gott eller luktar illa. En femtedel av de svarande ansåg att matens doft var lite dålig, alltså inte lockande.

Matens konsistens

 De svarande ansåg att matens konsistens var rätt bra, alltså inte dålig. Däremot ansåg inte en enda av de svarande att matens konsistens var utmärkt, knappt 20 % av de svarande ansåg att den var obehaglig eller dålig.

 Matens kryddighet

 De svarande var missnöjda med matens kryddighet. Nästan 60 % ansåg att matens kryddighet var dålig eller obehaglig. Några av de svarande konstaterade att kryddigheten var lämplig och maten utmärkt i det avseendet.

 Matens smak

 De svarande ansåg inte att matens smak var god, men inte heller dålig.

 Drygt en femtedel av de svarande ansåg att skolmatens smak var lite dålig. Några av de svarande ansåg att skollunchens smak var utmärkt. De svarande var alltså i huvudsak nöjda med matens smak.

 Matens färg

 De svarande förhöll sig neutrala till matens färg, ca 40 % av de svarande uppgav att matens färg inte är bra eller dålig. Ca en femtedel av de svarande ansåg att maten var färglös.

 Matens temperatur

 De svarande ansåg att matens temperatur var bra, bara ett tiotal procent av de svarande ansåg att maten var kall. Drygt 10 % av de svarande ansåg att matens temperatur var lämplig.

 Kökspersonalen

 Enligt eleverna och de studerande är kökspersonalen glad och vänlig. Ca 15 % av de svarande konstaterade att personalen alltid är glad och vänlig.

 Stämningen under skolmaten

 Över 15 % av högstadieeleverna och de gymnasiestuderande ansåg att stämningen under skolmaten är utmärkt och det är trevligt att gå och äta. Totalt 85 % ansåg att stämningen under skollunchen var antingen utmärkt eller bra och att det alltså är trevligt att gå och äta. 

 Eleverna i åk 7-9 och de gymnasiestuderande tillfrågades hur ofta de äter skollunch.

 Av de svenskspråkiga eleverna och studerande äter 49,8 % skollunch varje dag, 25,8 % 3-4 gånger i veckan och 15,9 % 1-2 gånger i veckan. 8,5 % äter aldrig skollunch.

 De motsvarande siffrorna för de finskspråkiga eleverna och gymnasiestuderande var

 66,7 % varje dag

 15,8 % 3-4 gånger i veckan

 9,6 % 1-2 gånger i veckan

 7,9 % aldrig.

 De svarande tillfrågades varför de inte äter skollunch. Största delen av svaren hänför sig till att maten inte är i elevens smak. Specifika orsaker till att skolmaten inte smakar har inte just angetts. De gymnasiestuderande kan ha håltimme eller dylikt och äter därför inte skollunch.

 På basis av svaren på enkäten som genomfördes i november 2022 kan det konstateras att eleverna i åk 1-6 överlag var nöjdare med skolmaten än de äldre eleverna. De svarande är mycket nöjda med skolmaten och med stämningen under skolmaten. Detta bekräftar den synen att skolmaten har en viktig social betydelse och att den förstärker gemenskapen. Därför bör man satsa på trivseln i skolmatsalarna.

 På basis av elevernas svar kan det också konstateras att det inte är lätt att göra upp frågor och påståenden som lämpar sig för åldersnivån. Till exempel kan de svarande vara nöjda med matens smak, men missnöjda med olika delområden av maten, som färgen och konsistensen. Färgen har ändå en viktig betydelse för hur lockande maten är, så även doften.

Kompletterande material Nöjdhetsenkäten om skolmaten i Pargas 2

 Skolvisa svar, även öppna svar

Föredragande Utbildningschef Ulrika Lundberg, tfn 050 375 3593

 fornamn.efternamn@pargas.fi 

Beslutsförslag Nämnden för fostran och utbildning tar del av resultaten från nöjdhetsenkäten om skolmaten. Utöver detta ska stadens skolmatsgrupp göra upp en utvecklingsplan för skolmaten för eleverna i åk 7-9 och de gymnasiestuderande.

Beslut Förslaget godkändes.

Delgivning Skolorna, lärarna i huslig ekonomi, skolmatsgruppen

 __________________