Bildningsnämnden
Protokoll 20.09.2022/Paragraf 36

Bildningsnämnden 20.09.2022 § 36  

1313/00.01.03/2021  

Beredare  Utbildningschef Katriina Sulonen, tfn 050 375 3592

  fornamn.efternamn@pargas.fi

 En nöjdhetsenkät om skolmaten genomfördes vecka 18 (2-6.5.2022). Svarsinstruktioner för enkäten skickades till skolorna 25.4.2022 per e-post. 928 elever svarade på enkäten, vilket innebär att svarsprocenten var nästan 60. 587 svenskspråkiga och 341 finskspråkiga elever svarade. Det är även möjligt att skilja mellan de olika skolornas samt de olika årskursernas andelar av det totala antalet svar. Svaren på enkäten har signifikans och de är inte bara riktgivande, utan tillförlitliga (reliabilitet). Detta till skillnad från enkäten på hösten 2021 som endast ca 30 % av eleverna svarade på.

 Generellt kan det konstateras att de svensk- och finskspråkiga elevernas svar är mycket liknande och även att eleverna förhåller sig mer kritiska till skolmaten ju äldre de är. Detta är en allmän trend när eleverna tillfrågas om sin syn på skolgången överlag, och skolmaten är inget undantag.

 Elevernas svar har eventuellt påverkats av att enkäten genomfördes direkt efter elevernas önskematsvecka.

 Frågorna/påståendena på våren 2022 var exakt samma som i enkäten på hösten 2021. En fråga lades till i slutet av enkäten: Hur många gånger i veckan äter jag skollunch? Svaren sammanfattas i texten nedan.

 Matens utseende

 Eleverna förhåller sig neutrala till matens utseende. Ca 30-40 % av eleverna anser att matens utseende varken är bra eller dåligt. Knappt 10 % anser att matens utseende är utmärkt och knappt 10 % anser att maten ser obehaglig ut.

 Matens doft

 Svaren motsvarar till stor del svaren på frågan om matens utseende. För att sammanfatta kan det konstateras att ca 40 % av de som svarade anser att matens doft är antingen god eller lockande.

 Matens konsistens

 Skolmatsgruppen har diskuterat denna fråga och konstaterar att det har varit svårt för eleverna att svara på frågan om matens konsistens och att de inte alltid vetat hurdan den aktuella rätten borde vara till sin konsistens. Denna fråga tas bort i följande enkät. Svaren avviker också från svaren på de övriga frågorna, eftersom ungefär en tredjedel av eleverna anser att matens konsistens är antingen lite dålig eller obehaglig.

 Matens kryddighet

 Denna fråga behöver specificeras i följande enkät. Menas det med kryddighet att maten är för starkt kryddad eller tvärtom? En tredjedel av de som svarat förhåller sig neutral genom att svara varken bra eller dålig.

Matens smak

 32 % av eleverna i de svenskspråkiga skolorna anser att skolmaten antingen smakar gott eller utmärkt och av de finskspråkiga eleverna anser nästan hälften, 48 %, att skolmaten smakar gott eller utmärkt. Ca 10 % av de som svarade tyckte inte om matens smak.

 Munkänsla på maten

 Matens konsistens och dess munkänsla kan blandas ihop i svaren och de båda har betydelse när skolmaten bedöms som helhet. Skolmatsgruppen konstaterade att elevernas åsikter om munkänslan på maten motsvarar verkligheten bättre än frågan om matens konsistens. Elevernas linje i svaren är likadan som i de övriga frågorna: 30-35 % av de som svarade anser att maten känns bra i munnen. 10 % av de som svarade anser att maten känns obehaglig i munnen.

 Matens färg

 Skolmaten borde vara lockande till sin färg och till exempel tillbehören borde vara av annan färg än huvudrätten. Trenden i svaren ändrar inte när det gäller denna fråga heller. Eleverna anser att maten är färggrann eller i viss mån färggrann (40 %) och bara ca 5 % anser att skolmaten totalt saknar färg.

 Matens temperatur

 Enligt eleverna är skolmatens temperatur antingen utmärkt, lämplig eller bra, rätt varm. Bara ca 5 % anser att maten är kall.

 De ovannämnda frågorna hänför sig till skolmaten. Eleverna tillfrågades också om deras åsikter om kökspersonalen och stämningen i matsalen, vilket hänför sig till skolmåltiden som helhet.

 Enligt svaren är kökspersonalen alltid glad och vänlig (ca 40 %) eller ofta glad och vänlig (drygt 30 %). I svaren anses stämningen i matsalen vara sådan att det alltid (ca 20 %) eller ofta (ca 40 %) är trevligt att gå och äta. Tio procent av eleverna svarar att det bara sällan är trevligt att gå och äta.

 I slutet av enkäten ombads eleverna att svara på hur många gånger i veckan de äter skollunch. Enligt svaren äter 73 % av de svenskspråkiga eleverna och 80 % av de finskspråkiga eleverna skollunch varje dag. Några procent av de som svarade äter aldrig skollunch och ca 10 % av eleverna äter skollunch 1-2 gånger i veckan. Skolmatsgruppen konstaterade att denna fråga i nästa enkät bör tas bort från enkäten till elever i årskurs 1-6, eftersom de alla äter under lärarens ledning (övervakad lunch). I följande enkät ska eleverna också ombes att specificera varför de inte äter skollunch.

Bilaga                                     Nöjdhetsenkät om Pargas skolmat 2022 

Föredragande                           Utbildningschef Ulrika Lundberg, tfn 050 375 3593

                                              fornamn.efternamn@pargas.fi 

Beslutsförslag Bildningsnämnden tar del av resultaten från nöjdhetsenkäten.

Beslut Ledamot Erika Silventoinen föreslog remiss av ärendet för att kunna ta del av skolvisa resultat. Bildningsnämnden godkände enhälligt att ärendet remitteras.

Delgivning Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion, bildningsnämndens finskspråkiga sektion, skolorna

 __________________