RSS-länk
Mötesärende:https://parainense10.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30
Tillståndsnämnden
Föredragningslista 07.10.2025/Ärendenr. 31
Begäran om omprövning av beslut om rivningslov / 445-2025-110 (s.k. Köyhäinlinna)
Tillståndsnämnden 07.10.2025
679/10.03.00/2025
Beredare Tillståndstjänstchef Sanna Simonen, tfn 050 596 2642, fornamn.efternamn@pargas.fi
Ledande byggnadsinspektören har 30.6.2025 § 292 beslutat att avslå Nordkalk Oy Ab:s ansökan om rivningslov som gällde ett bostadshus på fastigheten 445-475-18-47, på adressen Pajbackavägen 4, 21600 Pargas (s.k. Köyhäinlinna).
Motiveringen till ledande byggnadsinspektörens beslut
Ansökan gäller rivningslov på fastigheten 445-475-18-47 för byggnaden PAJPACKA VI, huvudbyggnaden “Köyhäinlinna”. I byggnadsinventeringsdatabasen har byggnaden konstaterats vara betydande på regional nivå. Byggnaden har uppförts 1947–1948 i funkisstil. Byggnaden utgör en speciell och anslående helhet i området.
Byggnaden har ritats av arkitekt Albert Richardtson som var arkitekt för Pargas Kalkberg Ab. Han har varit med i upprättandet av detaljplanen för fabriksområdet och ritat byggnader i området.
Köyhäinlinna har en stomme i cementtegel, rappade fasader och tegeltak. Fönstren är av trä. I byggnaden finns bostäder för de anställda. Ekonomibyggnaden har uppförts kring samma tid som huvudbyggnaden.
I den gällande detaljplanen ligger huvudbyggnaden i ett skyddsområde för industri (T-3). I den nya generalplanen ligger byggnaderna i ett utredningsområde (SE). Planbestämmelsen lyder: “Samordnande av områdets kulturmiljövärden, industrifunktioner, boende och annan markanvändning förutsätter vidare utredning.” Området omfattas av ett sk-2-område och har betecknats som objekt 44: Arkitektoniskt, kulturhistoriskt och/eller stadsbildsmässigt värdefullt objekt i den byggda miljön vars särdrag ska bevaras. Värdefulla byggnader får inte rivas. Reparations- och ändringsarbeten i byggnaderna bör vara av sådan art att byggnadernas kulturhistoriska värden och särdrag bevaras. Byggnaderna är en del av Parteks historia och historian av kalkbrytning i Pargas.
Som motivering för rivningslovet har fastighetsägaren lämnat en konditionsgranskning som Sustera Oy utfört 13.8.2024.
Enligt konditionsgranskningen har byggnaden varit kall och oanvänd i cirka 30 år. Enligt konditionsgranskningen hade byggnaden omfattande fuktskador i vinds-, mellan- och bottenbjälklaget. Taket är i dåligt skick och har läckt. I konditionsgranskningen nämns också att det inte är säkert att röra sig i byggnaden eller utanför den och att byggnaden har en kraftig mikrobiell lukt. Den som utfört konditionsgranskningen rekommenderar att byggnaden rivs, eftersom det inte är tekniskt eller renoveringskostnadsmässigt förnuftigt att renovera byggnaden.
Det regionala ansvarsmuseet för Egentliga Finland konstaterar följande som sitt utlåtande:
Utifrån konditionsgranskningsrapporten får man uppfattningen att största delen av Köyhäinlinnas problem beror på bristen av underhåll, såsom takläckagen och bristerna i vattenavledning. Det är beklagligt att ägaren inte iakttagit sin skyldighet enligt 140 § i bygglagen att hålla byggnaden och dess omgivning i sådant skick att den hela tiden uppfyller de sanitära kraven, kraven på säkerhet och användbarhet och inte medför miljöolägenheter eller förfular omgivningen. Det regionalt värdefulla Köyhäinlinna är arkitektoniskt, kulturhistoriskt och stadsbildsmässigt betydande och en väsentlig del av byggnadsbeståndet i anslutning till kalkbrottet i Pargas. Byggnadens arkitektoniska värden är betydande. Byggnaden har förfallit på grund av bristande underhåll, men å andra sidan har autenticiteten av materialen bevarats, eftersom byggnadsdelarna inte förnyats i större skala med material och metoder som avviker från det traditionella byggsättet. Trots det stora renoveringsbehovet bedömer ansvarsmuseet att byggnaden kan renoveras så att de arkitektoniska värdena bevaras. Det regionala ansvarsmuseet för Egentliga Finland motsätter sig rivningen av Köyhäinlinna som hänger ihop med historian av kalkbrytning i Pargas och som är speciellt och värdefullt till sin arkitektur.
Enligt 140 § i bygglagen ska ägaren till en byggnad hålla byggnaden och dess omgivning i sådant skick att den hela tiden uppfyller kraven på sundhet, säkerhet och användbarhet och inte medför miljöolägenheter eller förfular omgivningen och övervaka i vilket skick de konstruktioner som är viktiga med tanke på byggnadens bärförmåga är. Den som äger en byggnad som enligt en plan eller med stöd av lag är skyddad ska vid användningen och underhållet av byggnaden dessutom beakta de krav som följer av byggnadsskyddet, utan att underhållet i anslutning till byggnadens säkerhet eller sundhet försämras.
Byggnaden ligger i ett område längre ifrån brottet än de bostadshus som är i användning. Att använda byggnaden för annat än ett industriellt ändamål är alltså möjligt med tanke på byggnadens läge.
I den nya generalplanen för området konstateras att området ska utredas vidare. Det kan alltså tolkas att detaljplanen är föråldrad i detta avseende.
Byggnaden i sig är betydande och ritad av en ansedd arkitekt. Byggnaden är också betydande på regional nivå enligt inventeringar. I sitt utlåtande ställer sig det regionala ansvarsmuseet negativt till ansökan om rivningslov.
Den utförda konditionsgranskningen ger inte en tvingande orsak att riva byggnaden. Det är fastighetsägarens skyldighet att sörja för att byggnaden inte blir en säkerhetsrisk. Byggnaden är regionalt och historiskt betydande.
Nordkalk Oy Ab:s begäran om omprövning
Nordkalk Oy Ab (hädanefter Nordkalk eller bolaget) begär omprövning av en tjänsteinnehavares 30.6.2025 fattade negativa beslut om ansökan om rivningslov 445-2025-110 och yrkar på att lovet beviljas.
I motiveringen av beslutet nämns att “i den gällande detaljplanen ligger huvudbyggnaden i ett skyddsområde för industri (T-3). I den nya generalplanen ligger byggnaderna i ett utredningsområde (SE)” samt att “i den nya generalplanen för området konstateras att området ska utredas vidare. Det kan alltså tolkas att detaljplanen är föråldrad i detta avseende.” Nordkalk vill betona att fastigheten där byggnaden ligger ägs av företaget och att den till största delen ligger innanför ett gällande utmål. Bolaget och dess föregångare har bedrivit kalkstensbrytning i området redan sedan slutet av 1800-talet. Nordkalks kalkstensbrott i Pargas och verksamheter i anslutning till det är fortfarande mycket aktiva samt en väsentlig del av bolagets affärsverksamhet nu och i framtiden. Enligt lagen om områdesanvändning (132/1999) avses med ett område i behov av planering ett område där det för att tillgodose behov i anslutning till användningen är skäl att vidta särskilda åtgärder, såsom att bygga vägar, vattenledningar eller avlopp eller att ordna friområden. Bestämmelserna om områden i behov av planering tillämpas också på sådant byggande som på grund av miljökonsekvensernas betydelse förutsätter mera omfattande prövning än sedvanligt tillståndsförfarande. Som område i behov av planering kan även anvisas ett område som har ett sådant läge att där kan förväntas en samhällsutveckling som kräver planering eller där det på grund av särskilda miljövärden eller miljöolägenheter är nödvändigt att planera markanvändningen. Nordkalk ser som markägare och aktör som bedriver affärsverksamhet i området inte heller i framtiden något användningsändamål för området som avviker från det nuvarande användningsändamålet. Denna ståndpunkt har företaget framfört upprepade gånger redan i beredningsskedet av generalplanen. I bolagets framtidsplaner ingår inte heller överlåtelse av områden eller nyttjanderätt till tredje parter. Rivningen av byggnaden är inte heller en sådan byggåtgärd vars miljökonsekvenser skulle förutsätta omfattande prövning. Således anser bolaget att denna motivering är fullständigt ogrundad och att utredningsbehovet som nämns i generalplanen inte utgör ett hinder för att riva byggnaden med beaktande av detaljplanebeteckningen som skyddsområde för industri (T-3).
Nordkalk hänvisar också till högsta förvaltningsdomstolens (HFD) syn (2040/2024) enligt vilken generalplanens styrande effekt gäller ändring av detaljplan enligt markanvändnings- och bygglagen. I detta avgörande konstaterar HFD också att en sr-beteckning som anvisas i en gällande generalplan med rättsverkningar inte har betydelse vid bedömning av om en detaljplan är föråldrad eller vid bedömning av om förutsättningar för rivningslov föreligger. Byggnaden som ansökan om rivningslov gäller är inte skyddad med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet. Såväl i den gällande detaljplanen som i landskapsplanen definieras området som industriområde och i dessa har ingen skyddsbeteckning anvisats för byggnader och fastigheten har inte försatts i byggnadsförbud. Med tanke på dessa faktorer ser Nordkalk inga hinder för beviljande av rivningslov.
Nordkalk hänvisar också till HFD:s syn i dess avgörande (185/2021) där det i den rättsliga bedömningen konstateras att syftet med systemet med rivningslov är att säkerställa avgörande av ärenden som gäller skydd av en byggnad inom en rimlig tid genom planlösning eller skyddsbeslut i enlighet med lagen om skyddande av byggnadsarvet. Såväl detaljplanen som landskapsplanen definierar området som industriområde. I samma beslut konstaterar HFD att rivningslov kan beviljas om de tillgängliga utredningarna vid behandlingen av en korrekt upprättad lovansökan visar att de skyddsvärden som är förknippade med de byggnader som ansökan gäller har gått helt förlorade på grund av byggnadernas dåliga skick eller av annan anledning, eller att de skulle gå förlorade på grund av nödvändiga renoveringsarbeten, eller om byggnaderna inte längre kan renoveras på ett sätt som bevarar eller återställer skyddsvärdena till en användning där det finns realistiska förutsättningar för att värdena ska kunna bevaras. Då skulle inte byggnader längre kunna bli skyddade genom detaljplanläggning eller lagen om skyddande av byggnadsarvet. Bolaget har lämnat en ändamålsenlig utredning över byggnadens skick hos Pargas stad. Byggnaden kan inte anvisas någon sådan användning med hjälp av vilken förutsättningarna för bevarandet av värdena realistiskt kunde återställas eller upprätthållas. På dessa grunder kan rivningslovet beviljas.
Det negativa beslutet om rivningslovet verkar grunda sig på utlåtandet från Åbo museicentral som motsätter sig rivningen och enligt vilket “byggnaden i sig är betydande och ritad av en ansedd arkitekt. Byggnaden är också betydande på regional nivå enligt inventeringar. Byggnaden är regionalt och historiskt betydande.” Nordkalk bestrider inte Albert Richardtsons betydelse och meriter som arkitekt. Bolaget vill betona att Albert Richardtson ritat även andra fortfarande befintliga byggnader i Pargas. Dessutom finns det gott om byggnader han ritat på andra håll i Egentliga Finland, Satakunta och även i Östra Finland. Bolaget vill också fästa uppmärksamhet vid det faktum att det också beviljats rivningslov för andra byggnader som anvisats samma beteckningar i generalplanen (SE-område samt regionalt värdefull byggnad eller helhet i den byggda miljön). 6 § i förvaltningslagen (434/2003) förutsätter iakttagande av jämlikhetsprincipen. Även högsta förvaltningsdomstolen har i sitt avgörande (117/2017) konstaterat att myndighetens avgöranden ska vara konsekventa. I samma beslut konstateras också att betydelsen av jämlikt bemötande accentueras när en myndighet utövar prövning av rättsställningen av eller verksamhetsförutsättningarna för en privat aktör. I området har beviljats rivningslov på liknande grunder för andra byggnader så det föreligger inget hinder för rivning av byggnaden som ansökan gäller på ovannämnda grunder.
I tjänsteinnehavarens beslut konstateras att “byggnaden ligger i ett område längre ifrån brottet än de bostadshus som är i användning. Att använda byggnaden för annat än ett industriellt ändamål är alltså möjligt med tanke på byggnadens läge.” Detta konstaterande ändrar dock inte det faktum att ytterligare bebyggelse inte är önskvärd i området, på grund av brytningsverksamhetens karaktär samt det faktum att området enligt den gällande detaljplanen är planlagt som ett skyddsområde för industri och inte som ett bostadsområde. Nordkalks verksamhet i kalkbrottet i Pargas har planerats att fortsätta ännu länge, vilket innebär att behovet av ett skyddsområde fortfarande är betydande. Nordkalk tänker inte utöka antalet nya boende i området. Byggnaderna som för tillfället används för boende ägs av bolaget och innehas av de boende på basis av hyresavtal. När bolagets verksamhet så kräver kan dessa hyresavtal sägas upp med rimliga uppsägningstider.
Enligt tjänsteinnehavarens syn “ger inte den utförda konditionsgranskningen en tvingande orsak att riva byggnaden”. Nordkalk anser att byggnaden inte kan renoveras och den till sina egenskaper inte ens som restaurerad skulle motsvara nuvarande krav på boendetrivsel. Samma slutsats har dragits även i utomstående utredningar (26.2.2024 och 18.8.2024) som bolaget lämnat hos byggnadstillsynen. Byggnaden kan klassas som ett obebott hus, eftersom den inte inhyst boende på flera årtionden. Enligt bolaget är det orimligt att upprätthålla eller renovera en obebodd byggnad som inte har ett naturligt användningsändamål för dess ägare i ett område som inte planerats för boende.
På grund av ovannämnda orsaker begär Nordkalk att tillståndsnämnden i Pargas stad omprövar beslutet och beviljar rivningslovet.
Planläggningschefens utlåtande 2.9.2025
Utlåtande angående begäran om omprövning som lämnats om den avslagna ansökan om rivningslov för KöyhäinlinnaEnligt detaljplanen som gäller i området (godkänd 29.3.1985) är området ett skyddsområde för industri inom vilket får byggas för det på området verksamma företaget erforderliga social-, laboratorie-, bostads-, kontors-, representations- och rekreationsbyggnader (T-3). I detaljplanen har anvisats en stor byggnadsyta och byggrätt med exploateringstalet 0,1 och antalet bilplatser som krävs per bostad är 1 bp (bst + 80 m2). Byggnaden är inte skyddad i detaljplanen.
Enligt generalplanen för Pargas centrum (godkänd 30.5.2022) som gäller i området är området ett utredningsområde (SE) där samordnande av områdets kulturmiljövärden, industrifunktioner, boende och annan markanvändning förutsätter vidare utredning.
I generalplanen har byggnaden beaktats som nationellt eller regionalt värdefull byggnad eller helhet i den byggda miljön. Arkitektoniskt, kulturhistoriskt och/eller stadsbildsmässigt värdefullt objekt i den byggda miljön vars särdrag ska bevaras. Värdefulla byggnader får inte rivas. Reparations- och ändringsarbeten i byggnaderna bör vara av sådan art att byggnadernas kulturhistoriska värden och särdrag bevaras. Siffran (44) i anslutning till beteckningen hänvisar till objektförteckningen i planbeskrivningen, enligt vilken objektet i fråga är ett regionalt värdefullt objekt som till sina kulturhistoriska värden är en historiskt, byggnadshistoriskt och miljömässigt värdefull byggnad.
I generalplanen har området dessutom beaktats vidare som ett kulturhistoriskt värdefullt område på nationell eller regional nivå (sk-2). Byggande ska genomföras och andra åtgärder vidtas så att särdragen i helheterna för de historiskt, byggnadshistoriskt och miljömässigt värdefulla byggnaderna och byggda miljöerna bevaras. Siffran (2) i anslutning till beteckningen hänvisar till objektförteckningen i planbeskrivningen, enligt vilken objektet i fråga är Nordkalks område som är ett regionalt värdefullt bostadsområde för arbetare i Pajbacka.
De värdefulla byggnadsobjekten och områdeshelheterna som beaktats i generalplanen baserar sig på inventeringar som det regionala ansvarsmuseet för Egentliga Finland utfört i huvudsak under åren 2016–2019. Närmare beskrivningar av objekten finns i Museets inventeringsportal (MIP).
Ingen sådan detaljplaneändring genom vilken denna byggnad skulle skyddas är anhängig eller ska anhängiggöras i området. Om det skulle ske, skulle skyddsbeteckningen som beaktats i generalplanen styra en sådan detaljplaneändring.
Det regionala ansvarsmuseet för Egentliga Finland och NTM-centralen i Egentliga Finland har tillfrågats om det är möjligt att skydda byggnaden med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet. Ansvarsmuseet anser att förutsättningar för skydd (8 §) föreligger och att till exempel kommunen kunde föreslå skydd. NTM-centralen anser att detaljplanen är det primära skyddsverktyget och att Museiverket är rätt instans att bedöma byggnadens värdeklass. NTM-centralen konstaterade dessutom att den inte i det här fallet har resurser att inleda ett skyddsärende.
Nämndens befogenheter enligt förvaltningsstadgan
Enligt den gällande förvaltningsstadgan för Pargas stad (godkänd 28.4.2025, i kraft från och med 1.6.2025) fungerar tillståndsnämnden som ansvarig myndighet för behandling av begäran om omprövning som avses i bygglagen.
Bilaga Ledande byggnadsinspektörens beslut
Nordkalk Oy Ab:s begäran om omprövning
Lovansökan
Situationsplan
Konditionsgranskning
Museicentralens utlåtande
Kartpaket
Planläggarens utlåtande
Föredragande Tillståndstjänstchef Sanna Simonen, tfn 050 596 2642, fornamn.efternamn@pargas.fi
Beslutsförslag Tillståndsnämnden beslutar att upphäva ledande byggnadsinspektörens beslut och bevilja rivningslov i enlighet med ansökan. Motivering: Byggnaden har inte skyddats genom detaljplan och inget förslag om att skydda byggnaden i enlighet med lagen om skyddande av byggnadsarvet är anhängigt. Enligt det utlåtande som stadens planläggningschef avgett är ingen sådan detaljplaneändring genom vilken denna byggnad skulle skyddas anhängig eller ska anhängiggöras i området. Högsta förvaltningsdomstolen har i sin rättspraxis ansett att byggnadstillsynsmyndigheten inte är den myndighet som beslutar om skydd av byggnader och att syftet med tillståndssystemet för rivning enligt markanvändnings- och bygglagen inte är att skapa ett nytt tillståndssystem som begränsar rivning av byggnader, utan att säkerställa att frågor om skydd av byggnader kan avgöras inom rimlig tid genom en planlösning som uppfyller kraven i markanvändnings- och bygglagen eller genom ett skyddsbeslut enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet. Bygglagen som till denna del ersatt stadgandena om rivningslov i markanvändnings- och bygglagen har inte ändrat denna princip som fastställts i rättspraxisen. Trots att området i generalplanen har anvisats som ett utredningsområde (SE), anser nämnden att rivningen av byggnaden inte förorsakar olägenheter med tanke på planläggningen, genomförande av planen eller annan reglering av områdesanvändningen, och inte heller försvårar uppnåendet av målen för skyddet av den byggda miljön. Av ovannämnda orsaker föreligger inget hinder för att godkänna ansökan. Tillståndsvillkor: Innan rivningsarbetet påbörjas ska följande godkännas: ansvarig arbetsledare, en utredning om mängden, typen och sorteringen av byggavfallet samt dess återanvändning ska lämnas hos byggnadstillsynen, en utredning om byggnadens arkitektoniska och kulturhistoriska värde ska lämnas in och en utredning om återvinning och återanvändning av byggmaterial ska lämnas in. Efter att rivningsarbetet är färdigt ska en slutsyn förrättas. Lagrum: 55 § 1 mom. och 56 § i bygglagen
Beslut
Delgivning Utdrag, Nordkalk Oy
Utdrag, det regionala ansvarsmuseet för Egentliga Finland
Utdrag, NTM-centralen i Egentliga Finland